Den 5e juli 2012 satte vi oss i bilen och rullade iväg ner mot de franska alperna.

Dag 1 & 2 - Resa genom Europa

Det var en rätt smidig bilfärd ner till Chamonix. Vi rullade iväg vid 14-tiden från Linköping och hade målet att rulla så länge vi pallade med. Det blev ett stopp på ett väghotell i Tyskland. Om man nu kan kalla det hotell, det enda som höll hotellstandard var rummet i övrigt kändes det mer som pang i bygget. Slut på frukost, personalen hade noll koll och utsikten genom fönstret bjöd på autobahn och en jättespindel.

Schweiz och Chamonix

Andra tagen var rätt lugn. Vi hade bara några timmar kvar ner till Chamonix. Det var dags för lunch och vi hamnade i, vad vi tyckte, en liten håla i Schweiz, Montreux. När vi kom närmare såg vi Genèvesjön breda ut sig intill staden och butiker, restauranger och husen osade “lyx”. En schweizisk stad där alla snackade någon form av franska. Vi stannade till där för en sen lunch, strosade runt på smågatorna och allmänt göttade oss. Jocke tryckte i sig en tallrik hästkött som enligt honom smakade utsökt.

När det var dags att dra vidare tog vi en omväg till Caux Palace, eller något i den stilen. Ett slott en bit upp på bergsidan ovanför Montreux. Vi lessnade rätt fort och satte oss i bilen för vad vi trodde var en raksträcka fram till Chamonix. Efter att ha svängt in för att tanka kom vi på villovägar och GPS:n fick för sig att dra in oss i ett litet bergsområde där vägarna knappt var bredare än bilen. Det tog säkret en timme längre än den stora vägen men det var helt klart värt det. Vi fick dessutom se en livs levande räv kommande lunkade över vägen.

Väl framme i Chamonix snikade vi oss in på ett wifi-nät och bokade ett hotellrum mitt i stan.

Untitled Untitled Untitled Untitled

Dag 3 - Aiguille du Midi

Dags 3 böjd på strålande väder. Vi vaknade upp och spanade ut över bergmassivet. Segelflygarna var redan inne på sin andra tur. i restaurangen serverades kalasfrukost med choklad, croissanter och andra götterier innan vi checkade ut och begav oss ut på stan. Vädret var strålande och vi hade några timmar kvar innan vi kunde hämta ut nycklarna på UCPA:s center så vi bestämde oss för att ta liften upp till Aiguille de Midi. Det var dags att spana in utsikten och vad vi hade att vänta oss den kommande veckan.

Det var ingen bra idé att åka upp i kortbrallor och skaljacka märkte jag efter ett tag. Vinden var stark och med en temperatur på runt nollan blev man väldigt kall, väldigt fort. Som tur var fanns en kafeteria där vi kunde köpa oss varm choklad och kringlor i konsistens av munk, fin fint! Dagen avslutades med incheckning och middag på UCPA.

Chamonix Overview Untitled Untitled Untitled Untitled

Dag 4 - Chamonix

Söndagen var dagen då vi blev indelade i grupper, hämtade utrustning och fick en introduktion till UCPA och vad som gällde på centret. I övrigt tog vi det ganska lugnt, träffade en del folk, spanade klätterprylar i några av alla butikerna som Chamonix bjöd på och provade på lite klättring i en klätterhall i utkanten av Chamonix. Man behöver en bli besviken på utbudet av klätterprylar iaf och jag ångrar lite att jag inte köpte mig ett par nya “stickies”. Kvällen bjöd på middag och samtal med några av alla de svenskar som hängde på centret. Förvånansvärt många och de flesta verkade vara inne på samma spår som vi, alpinism.

Vi träffade även en trevlig tjej som varit där en vecka redan och som ladda inför ett toppförsök på Mont Blanc. Vårt sug efter att ta oss till toppen blev inte mindre när man fick höra henne prata om förberedelserna och allt man fick göra.

Dag 5 - Les Gaillands

Första dagen bjöd på klippklättring i Les Gaillands. Vi tog oss dit med tåg och inledde dagen med lite topprep på enklare leder. Efter några turer på topprep fick vi prova på att leda lite själva också. Vi fortsatte med lite introduktion till multipitch, att klättra flera replängder, och bara efter 5 minuter av knutar och säkerhet tyckte Pierre att det var dags för oss att visa vad vi gick för. Det kändes lite sketchy att inte slagit ett dubbelt halvslag själv så jag bad om att vi öva lite på marken innan vi gav oss upp på väggen.

Efter att ha multipitchat den 65 meter höga väggen kändes vi oss rätt trygga i hela multipitch grejen. Det enda som kändes något sånär crazy var att klättra ner samma höjd på stegar fastsatta i berget. Ingen höjdare till en början men man vande sig rätt fort. Dagen fortsatte med en lunch i skuggan. Solen hade legat på konstant sedan vi kom dit och man var rätt mör av värmen. Det bjöds på baguette, chips och apelsin. Fin fint!

Eftermiddagen ägnades åt samma aktivtet som förmiddagen, multipitch. Fast denna gång utan mer säkerhet än att vi knöt in oss i varandra och klättra upp samma vägg, dock en enklare led. Rätt skön upplevelse och en bra introduktion till det vi skulle göra senare i veckan visade det sig.

Vi avrundade dagen med en fika på ett ställe som visade sig bli vårt caféhäng hela veckan. Bra kaffebröd, macaronger och gott kaffe.

Untitled Untitled Untitled Untitled

Dag 6 - Mer de Glace

Tisdagen betydde glaciärvandring och isklättring. Vi var alla laddade och hade preppat med grymt lunch och kläder för alla typer av väder. Vi tog tåget från centrala Chamonix upp till en station en bit upp i bergen. Därifrån klättrade vi ner långa branta stegar. Det var så brant och högt att man troligtvis avböjt i ett vanligt sammanhang, men nu var vi ju där för att klättra.

Vi tog oss ner på glaciären Mer de Glace där vi vandrade ett par timmar. Till slut kom vi fram till en sjö i isen. Dags att dra på stegjärnen och börja träna. Man har ju sett folk gå med stegjärn tidigare och det har ju inte sett så svårt ut. Till en början var det inte helt enkelt och det krävdes nån timmes träning för att få in känslan, framförallt i brant terräng. Efter några timmars vandrande upp och ner för branter och hoppades över mindre “forsar” började man få in tekniken.

Efter lunch blev det isklättring. Runt 20 meters höga isväggar klättrades, vi tränade teknik för att få i iskruvar. Jag märkte att det gick tung att smacka in mitt högra stegjärn i isen och så att det hängde löst på kängan. Det blev en tung klättring upp till toppen mest hängande i armarna. Efter ett par repor på topprep var det dags att leda. Isklättringen gick som smort o alla var aspepp. Vägen tillbaka till tågstationen var lång och varm. Solen gassade för fullt, och efter ha klättrat upp de branta stegarna vi klättrat ner så var man både mör och svett.

Den grymma dagen avslutades med ett par bärs på stan. Riktigt trevligt. När vi kom tillbaka hade vår rätt suveräna guide, Pierre, fyllt i morgondagens äventyr på schemat.

Prepare to walk Gear up Ice climbing Untitled The way back

Dag 7 - Pointes Lachenal

Onsdagen inleddes började blåstigt. Det var i princip storm men vi tog linbanan upp till Aiguille du Midi för att ta oss an Pointes Lachenal traversen. Vid 8:30 tiden stod vi på toppen av du Midi för att ge oss ut på kammen. Andra dagen jag använde stegjärn på riktigt, redigt najs. Det var en brant vandring, både framåt och åt sidorna, som tog oss ut på glaciären nedanför. Där hade folk satt upp tält och spenderat tiden med att bygga en snögubbe förställande en sjöjungru eller något i den stilen.

Efter ett par timmar i rejäl vind kom vi fram till en “isvägg” som skulle klättras. Den tog oss upp på en kam som senare ledde till en ganska enkel klättring upp på den första toppen av traversen. Det var rejält luftigt på toppen, och vi fick kliva över stenar som kändes lösa, hänga oss ut över kanten för att oss runt och till slut var det dags för lunch.

För att ta oss till nästa topp fick vi fira oss ner till en kam som låg mellan båda topparna och vandra den. Klättringen upp till andra toppen var luftig och tung. Med en fullproppad rygga, skidhandskar och stegjärn på föttarna kändes det inte lättare. Utan tvekan den läskigaste leaden jag gjort än så länge. Väl uppe på toppen var det härligt som vanligt men dåligt värder hade dragit in över linbanan en bit bort.

Vi började klättringen ner och vandringen tillbaka. Jag har nog aldrig varit så trött som jag var mot slutet. Joakim var så trött att vi fick stanna var 20e steg och hämta andan. Ju närmare linbanan vi kom desto mindre sikt blev det. Mot slutet såg man kanske bara 20 meter framför sig men man visste att det stup på några hundra meter på varje sida.

Givetvis var linbanan stängd och vi fick sitta i en hall och vänta i över 3 timmar på att de skulle ta ner de sista klättrarna som fastnat där uppe. Väl nere kunde man hämta andan igen och kände sig något piggare.

Prepare to walk Ice climbing Lunch time Ridge walk Second summit

Dag 8 - Vallorcine & Refuge Albert 1er

Dagen inleddes med en bilfärd på Vallorcine och en multi pitch på 95 meter. Kalasväder och riktigt trevlig klättring. Hade aldrig kört en så lång multi pitch tidigare men det måste göras om! Vi fick även reda på lavinen som hänt under natten. Guiderna höll sig uppdaterade på telefon med andra guider men vi märkte inte av det alls mer än så. Efter lunch väntade en vandring mot Refuge Albert 1st, en stuga en ganska högt upp på berget och halvvägs mot resans mål Aiguille du Tour.

Vägen upp till refugeen var lång, varm och jobbig men vilka vyer som visade upp sig på vägen. Vi lyckades även träffa på ett murmeldjur! Stugan var belägen på kanten av en glaciär och innehåll några sovsalar och en liten restaurang. Vi käkade gött o snacka klättring hela kvällen och vi kom nog i säng lite väl sent för att på natten fortsätta klättringen upp mot toppen. Vi försökte pumpa Pierre på klätterhistorier och hans expedition på Mt. Everest.

Dag 9 - Aiguille du Tour, North summit

Riktigt dålig sömn och en tidig morgon är inte den bästa uppladdningen. Vi steg upp 04.00 och skulle börja toppturen vid 05.00 för att vara iväg i tid. På grund av bristen på sömn och ett par jobbiga dagar tidigare lyckades jag både glömma pannlampan och isyxan och fick springa tillbaka i mörket. När vi börjat klättringen och komma upp en bit var det storm. Det gick inte att stå emot vindarna som kom från alla håll. Det var riktigt jobbigt att vandra i brant terräng med en vind som gjorde att man slogs fram, bak och åt sidorna hela tiden.

Vi korsade Schweiz på vägen och tog oss till slut upp på toppen. Alla ganska slitna, allas vatten hade frusit på vägen. En riktigt skön känsla att nå toppen och kunna titta ut över alperna.

Vi var andra gänget uppe på toppen och på vägen ner mötte vi en annan grupp som vi träffat tidigare under veckan. Vi stannade o snackade lite och när vi skulle fortsätta hade nog både tröttheten och avslappningen från att stå still ett tag satt sig. Jag tog två steg innan jag föll framåt stupa över kanten. Som tur var var Joakim med o stoppade fallet och jag kom undan med ett svullet knä och trasiga byxor. Ner vägen var relativt smärtfri i övrigt, det är bra mycket snabbare att gå neråt. Det tog 2-3 timmar att ta oss ner till botten av berget inklusive ett stopp i stugan med lite förfriskning på vägen.

Väl framme i Chamonix lämnade vi av våra guider och gick upp för o vila. Kvällen bjöd på födelsedagsbärs på stan med hela gänget (britterna och fransosen) och VM i ledklättring på torget i Chamonix. Det var riktigt grymt, kul att se världens bästa klättrare få det att se så enkelt ut.

Dag 10 & 11 - Hemåt

Vi hade tänkte stanna för lite egen klättring men var helt slut och bestämde oss för att ge oss hemåt. Vi skulle ta en sväng förbi Milano men Mont Blanc-tunneln var kaos så vi åkte samma väg tillbaka som vi kommit. Däremot blev det en avstickare till Zürich, fin stad som är väl värd ett besök. Vi blåste på hela natten och var hemma på ungefär ett dygn.

Grym vecka och rekommenderas varmt till alla som är sugna på lite äventyr! För mer bilder och filmer kan ni kika in på min Flickr eller Vimeo som ni hittar i botten på sidan.